Bondebackas historia

Klosterhemman

Första gången Bondebacka omnämns är i Vadstena klosters jordabok från år 1500. Bondebacka tillhörde alltså klostret och arrendet var det året 2 pund smör (17 kg). I samband med reformationen 1527 indrogs klosterhemmanen till Kronan. Den första åbon ( brukare) som nämns hette Karl Larsson. Han brukade Bondebacka åren 1543-54. Årlig ränta var så ett lispund smör (8,5 kg), ett tjog ägg, 10 lass ved och 4 dagsverken. Dessutom avgift för sex hästar. Var dessa dagsverken skulle göras framgår inte.

Hästkrögarehemman

Vid slutet av 1600-talet var Bondebacka s.k. hästkrögarehemman. Detta innebar att man skulle hjälpa krögaren i Motala med att ta emot resande och släppa till skjutshästar när krögarens egna resurser inte räckte.

I kronans tjänst

År 1621 fanns en knekt med namn Olof på gården. Denna Olof fanns med när östgöta fotfolk begav sig till Riga samma år. På väg till Tyskland 1626 var Olof i Bondebacka med. Som framgår av detta var Bondebacka ett s.k. rotehemman. enligt förordningen skulle varje knekt ha räntan från 1/8 hemman. Bondebacka var ½ mantal och kunde hålla fyra knektar.

Rustmästareboställe

Från år 1700 blir Bondebacka löneboställe åt rustmästaren i Östgöta regemente till fots, Vadstena kompani. En lång rad rustmästare och fänrikar och sergeanter har sedan bott på eller uppburit räntan från Bondebacka. Den första år 1700 var Petter Berg, född 1671. Han avled på Vadstena krigsmanshus där han bott sedan han återkom från fångenskapen i Ryssland år 1722. Den sista blev fanjunkare C.E.O. Montgomery, som avled på Bondebacka år 1892. Gården sköttes oftast av en arrendator. Även han kunde bo på gården.

Hembygdsgård

År 1927 stod Motala Rundradiostation färdig på Bondebackas åkrar. Motala stad köpte år 1961 återstoden av gården. Den brukades fortfarande och den sista arrendatorn hans Adolfsson, flyttade år 1968. Den 8 juli 1979 överläts dispositionsrätten till mangården åt Motala Museum och Hembygdsförening sedan byggnaderna rustats upp. Bondebacka hade nu blivit hembygdsgård. Den nuvarande mangården uppfördes omkring mitten av 1700-talet efter de normer som fanns för militära boställen. I dag återstår endast huvudbyggnaden och en flygel i ursprungligt skick, Den södra flygeln brann ned 1981 och är sedan ersatt av en nyuppförd byggnad. De ekonomibyggnader som fanns revs år 1969. Hur den tidigare mangården såg ut vet man inte bestämt. Mangårdens  yta var mycket mindre och bestod av ett antal hus, grupperade till en kringbyggd gård, vars yta får plats på den nuvarande planen mellan flyglarna. Om den verkligen låg där vet man inte.

Föreningsgård

Sedan januari 2000 brukas Bondebacka som föreningsgård, Motala Scoutkår och Motala Friluftsfrämjande har gården som en gemensam bas för sina aktiviteter. Föreningarnas huvudsakliga inriktning är verksamhet för barn och ungdom. Ett rörligt friluftsliv är grundstenen i verksamheten där kommer den närliggande naturen väl till pass. Föreningarnas mål är att tillsammans med andra föreningar i Motala aktivera Bondebacka området med ett brett utbud av friluftsliv.

Motala biologiska förening förvaltar örtagården och i en flygelbyggnad har Motala biodlareförening sina föreningslokaler. Föreningsgården har också ett samarbetsavtal med Vätternskolan och Gymnasiesärskolan och dess inriktning Fastighet och Trädgård, skolorna disponerar lokalerna dagtid för utbildning och rekreation. Sommartid nyttjas lokalerna av Norra skolan som har förlagt skolbarnsomsorgen under lovet till Bondebacka.

Uthyrning

Det förekommer ingen offentlig uthyrning av lokalerna, de organisationer som finns uppräknade ovan fyller de flesta dagarna och kvällarna med egna aktiviteter.

Kontaktpersoner:

Motala Scoutkår: Karin Staaf, telefon 0141- 21 27 92

Stugvärd: Götran Isaksson, telefon 0141 – 421 48

De historiska faktauppgifterna är hämtade från Motala Museum och hembygdsförenings sammanställning över Bondebacka